Viktigt!
Jag blir så glad när ni aldrig klagar på att vi inte bloggar, men livet kommer före och mitt liv är för jävligt.
Här kommer en text som handlar om hur jag har haft det den senaste månaden. (ni behöver självklart inte läsa)
Skolan, är trött på skolan, på att alla behandlar mig som skit, kränker mig och säger att jag är spinkig, fäller mig så att jag trampar snett och har ont i foten, "glömmer" mig, lyssnar inte på mig och lämnar mig.
Vad är det för uppfostran dem här människorna har fått egentligen? Eller påverkas dem bara av alla andra?
Varje dag har jag kommit hem och brustit ut i tårar, för att ingen vet hur man ska behandla människor. Ändå tror dem att jag är så glad bara för att jag ler lite då och då, men jag tror att lärarna redan har märkt att jag inte alls mår så bra, eller så är det bara jag som tror det.
Gör inte så här mot andra för rätt så det är så kan dem bli deprimerade som jag och rätt så det är så kanske dem kastar sig framför ett tåg eller hänger sig själv. Och ingen vill vara den som gjorde så att det hände.
//Babel
» Josefine_123
Oj. Det låter inte så bra. Jag tycker du ska skita i dom som håller på sådär och bara fokusera på det du ska göra. Sådana människor har inget bättre för sig än att hålla på att mobba folk. Men tro mig, det är dom människorna som har problem när dom kommer hem. Föräldrar som är fulla osv.
Försök att tänka på annat och gör livet till något bättre. Lycka till nu Miranda. Kram Josefine.
Svar:
Prinka & Babel
♥
Svar:
Prinka & Babel
Trackback
